Under många år brydde sig ingen om trädgården, dess tidigare hade gått bort. Men kvar stod trotjänarna, och min vän fick snart ett litet groende intresse.
Nu bygger hon ett nytt hus åt sin familj många mil bort, och ska bygga upp en egen trädgård. Ägaren bryr sig inte och tycker hon får ta med sig vad hon vill - följdaktligen behövde hon som nybörjare lite hjälp med tips och teknik för att klara växterna i kruka några månader, nyplantering och framför allt massiv uppgrävning.
Som tack för hjälpen fick jag en del fantastiska torprariteter, men den här slår iaf mitt personliga rekord. En pion som enligt uppgift ska ha jättestora rosa blommor - spännande!
Man vet att den stått där i minst två generationer, och well ... jag tror dem.
Förutom pionen fick jag några minitulpaner i rosa och karminröda toner, scillor med vitt öga, en liten okänd höstflox och minilökar av en fantastisk gammal rosa lilja.
Det känns extra kul eftersom de odlats precis här i området så länge, då hör de verkligen hit.
Att jag skulle hjälpt till även utan presenter ska jag inte yppa högt, de kanske slutar komma ;)
