Då har vi kommit över 60 byggdagar och allt börjar ta form ordentligt!
Mellan byggdag 59 och 60 regnade det som Gudarnas dusch ute, och vi som inte ordnat klart dräneringen fick förstås vattenproblem och bråttom att börja fixa dräneringen. Så just nu står resten tillfälligt på paus och vi har kommit på en utmärkt lösning!
Vi har grävt ett dike med bra fall, längst bort har vi grävt ner en brunn. I diket ska vi ha renande vattenväxter, och över en trall på diagonalen som blir som en brogång mot bryggan. I brunnen ska vi ha dränkpumpen med nivåavkännare - så det renade regnvattnet pumpas till dammen. Eureka!
Här ser man förutom diket också en av de färdiga kanterna.
Jag har också börjat ordna med cocosmattekanterna där gräsmattan ska gå ända fram, och sått gräs. Vita kallorna blommar för första gången!
Och Melwin har börjat göra sig hemmastadd. Det är en riktig personlighet och vi är så kära i honom! Brorsorna har iaf slutat springa och gömma sig, så det går framåt =)
Det har hänt mycket på dammfronten, men det får jag berätta om imorgon.
Vi har fått hem vår lille Melwin - han är en mycket trygg katt. Först fick han syn på Winston och började kurra - men när han kom närmare och insåg att det inte var nån han kände blev han rädd och fräste istället.
Han har hälsat på både Winston och Ludwig - båda var duktiga. Bara lillen som fräst alls. Nu har vi legat i soffan och lillen har kurrat som en liten motor. Winston verkar lugn igen och Ludde är ute och jagar.
Igår, dag 57, letade vi kistor på blocket. Vi tänkte ha kista som elcentral och uvc-gömma. Men alla kistor som fanns var antingen ganska trista, dyra eller fanns långt bort. På vinst eller förlust åkte vi nån kilometer till en gårdsloppis - och vad stog väl där? En utmärkt kista!
Väl hemma med den upptäckte vi att uvcn var klart för stor, men en större kista hade blivit fult på vår lilla ö. Den ska ju se ut som en nerslängd piratkista inte som ett hus. Så vi bestämde att vi bygger en liten stengrotta för uvc-maskinen istället och kistan blir elcentral och fiskfoderförvaring.
Jag cuprinolade den så den ska hålla, i locket står ett namn. Johan Alfred Andersson A:47. Spännande!
Lite googling gav två alternativ: antingen är det den sista mannen som fick dödsstraff i sverige som är född på Ljusterö av alla ställen. Eller så är det en man som omnämns i ett gammalt protokoll i Eskilstuna:
§21
Ordföranden anmälde, att fattigvårdsSty-
relsen i Jäder förpassat till fattiggården här-
Städes Johan Alfred Andersson, om hvilken för-
mäles i bland annat §13 i protokollet här of-
van; men då Andersson Skulle hit afföras
hade han försvunnit, hvadan endast hans till-
hörigheter, bestående af en kista och 2 lådor,
nu medfördes, och hvilka lemnades hos hand
{1894 den 26 Februari i Sockenstugan}
landen O. Öhman i Eskilstuna, derifrån de
Skulle afhemtas af bud från Tacktorp; och
meddelades nu derjemte, att fattiggårdsföre-
ståndaren erhållit uttrycklig föreskrift att
ej förvägra Andersson återfå Sina tillhörig-
heter, om han infinner Sig och derom gör
framställning; och beslöt nämnden att
härvid Skulle tillsvidare få bero.
Det förklarar precis varför kistan är märkt med namn och numret på författningen. Undrar om han fick tillbaks sin kista?
Igår byggde jag också vidare på kanten till höger om stranden och planterade irisarna där - det börjar bli riktigt bra! Peter byggde klart pumpkammaren och vi fäste kabeln, la skyddskabel och började koppla elcentralen.
Idag har jag kopplat klart elcentralen och grävt ner kabeln - och det fungerar utmärkt!
Sen har vi monterat beadfiltret och grävt ner alla kabelslangar i marken så alla har ström från elcentralen, byggt en ställning som skydd för uvc-enheten, gjort några provbitar stenkant för att se hur vi bäst kan dölja duken och förberett för slangdragning.
Ljuset reflekteras magiskt i natten (på höger sida den lilla biten kant som är nästan klar)
Imorgon hoppas vi kunna koppla in slangarna för att få igång cirkulationen - själva vattenfallsbyggandet kommer lite senare.
Och imorgon är det dags att hämta bebis-Melwin också =D
Idag har det hänt massor och allt börjar verkligen ta form! Vi springer omkring i lyckorus och pillar hela dagarna - det är ju just det här stadiet vi längtat efter i 57 dagar nu! Dagen till ära har jag börjat använda kameran jag äntligen hade råd med tack vare mammas födelsedagspengar, tack tack! :D
I morse fortsatte vi fylla, småpillade med duken och städade lite. Sen bar det av till en plantskola för att se vad de hade för vattenväxter. Några stycken blev det, men de flesta är beställda på nätet istället. Vi hittade i alla fall nålgräs, hästsvans och palmstarr.
Vi har också planterat en del idag. Jag sydde fler planteringskorgar av skyddsduken vi hade över. De blev bättre än de köpta! Sen har vi placerat ut nålgräs och hästsvans i ett tjusigt stenrös.
Ungefär 2,5 dag med två slangar tog det att fylla. Vi har inte vågat kolla vattenmätaren än, det borde stanna på sisådär en 40 kubik ^^ Vi har också klippt kanterna grovt.
Längs med ena stranden har vi gjort ett sumpdike där våra irisar ska stå. Närmast stranden har vi nu redan planterat palmstarr och svärdtåg (som jag redan hade på vänt). Dock är inte den planteringen gjord än på den här bilden.
Grunden till flintstranden under bryggan är gjord.
Nya kameran är otrolig. Fast jag inte lärt mig nåt om den än skämmer den bort mig med de snyggaste bilder jag sett av en kompaktkamera. Montbretia, Lucifer.
Se musselblomman vi fått av mamma, jag stog på 10 meters avstånd!
Vi har också hunnit börja dölja de första kanterna - imorgon ska vi fortsätta det roliga arbetet!
Så var det äntligen dags för de första tåplaskbilderna
Under de här dagarna har vi rätat ut duken, lagt snygga veck, gjort genomföringen som ska föra vatten till pumpen och så nu äntligen - börjat fylla vatten på allvar! =)
Montbretian - som faktiskt står kvar på friland året runt - blommar vackert till damminvigningen.
Trots att vi använder två slangar fylls vattnet långsamt långsamt, vi har hållt på i nästan två hela dagar. Första vattenväxterna har fått komma på plats med stenrös snyggt grejat. Här vita kallor.
Och här den jättesöta vita näckrosen vi fått av mamma - hur visste hon att jag önskade mig en vit?
Man känner stämningen lätta nu när vi äntligen kommit så här långt - en nöjd bladhåvare
Vår lampplacering har visat sig bli precis så bra som jag drömde om
De senaste dagarna har vi mest "bara" rätat till duken och försökt få bort så mycket veck som möjligt. Nu är den ganska slät, så slät det går. Resten av jobbet får vattenmassorna göra.
Idag blåste det mycket ute, pälsen ställde sig åt fel håll på inspektören.
Så började vi fylla vatten för att duken skulle få sätta sig. Jag satte mig på kanten med röda krusbärsskörden för snoppning.
Det tar lång tid att fylla en så stor grop ...
Hur som helst verkar det just nu gå utmärkt för oss, peppar peppar ....
Det är en härlig tid vi är inne i nu. Ljuv skördetid, men ännu inte allt för hektiskt. Varje dag njuter man av att gå ett skördevarv innan man lagar mat, och jag konstlar så lite som möjligt med delikatesserna. Det är den äkta rena smaken man vill åt när man har så fina råvaror!
Bigarråer, gurka, rödlök och vitlök. Rödlökarna är riktigt stora!
Idag har jag skördat alla scharlottenlökar, blasten hade lagt sig och skvallrade om att det var dags. En riktigt bra skörd! Vi kommer absolut odla scharlottisar varje år =)
Nu ligger de och torkar över hela sandlådan Även morötterna är riktigt lyckade i år Liksom potatisen! Här Maries Peer, en sort vi tycker är odlingsvärd. God och tidig!
Jag fick en utmärkt 25 års present - en bebiskatt! Lyckan är total!
Dagen efter födelsedagen åkte vi till en utsedd uppfödare och tingade den perfekta bebisen, innan hade vi pratat namn och bestämt oss för Melwin. En snabb googling visade att det betyder "Katten i huset" - vad är oddsen?
Hur som helst, den 28:e får vi hämta hem vår bebis. Vi har nedräkning, idag är det en vecka kvaaar!
Ganska nöjd i nymattes knä Hej husseee SnuttesnuttLek med moster och kompis Mamma Tima - ungefär så här kommer Melwin se ut som vuxen. Fast troligen med lite ljusare mask och med mer vitt på kroppen.Bäst man vänjer sig Dessutom har jag fått bidrag till ny kamera! Hurraaaa!
Senaste veckan har vi haft det ... kämpigt. Det har regnat, regnat, regnat. Varje dag har vi fått börja med att tömma hela dammen på vatten - ibland har vi fått göra det flera gånger om dagen.
I korthet: Vi var redo för att lägga duk och började glada i hågen lägga skyddsduk. Meen plötsligt hade vi vatten i källaren! Vi n00bs hade ändrat i dräneringsrören så vattnet rann bakåt, aaah panik! Så vi fick torrlägga källaren och fundera över problemet. Det tog en dag.
Vi försökte gräva så vi fick till en brunn. För att göra det fick vi först gräva upp brunnen från ön. Det tog en dag. Seen när vi (mest Peter) med övermänsklig styrka fått upp brunnen ur jorden skulle vi ner med den på ett annat ställe. Men däär var jorden först hård som cement sen var det berg. Dead end. En dag till hade gått.
Plötsligt kom min mamma och sambo och gratulerade på födelsedagen och sambon kläckte den eminenta idén att skaffa en dränkpump med nivåavkännare. Heureka!
Den gick att få tag på och var inte allt för dyr - men tyvärr var den kass. Vi kopplade, provade, kopplade provade i ungefär 2 dagar.
Sen köpte vi en dyrare pump som fungerade och problemet är i stort sett löst. Tack pumpguden.
Sen byggde vi upp kanterna, grävde klart rännan till pumpkammaren och en dag till hade gått. Dagen efter rengjorde vi skyddsduken och la klart den i resten av dammen. En dag till väck.
Så idag, på min födelsedag och allt - i ösregnet- blev det äntligen dags att börja lägga gummiduk! Daaans
I skrivande stund ligger gummiduken i helt och regnet har fyllt botten. Imorgon ska vi rätta till den, göra genomföringen och börja fylla vatten (hoppas vi att vi ska komma till)
En kul dammgrej som hänt är att mamma och sambo hade med sig fina vattenväxter till bygget. En vit näckros och renande flytväxter. Kul!
Gissa vad? Vi gräääver. Meen faktum är att vi närmar oss slutet =)
Byggdag 41 började med att dammhålet var översvämmat. Vi trodde vi skulle få springa med hinkar tills jag kläckte den fantastiska idén att använda pumpen. Det gick så fort att vi nästan inte hann med!
Vi fick gräva ett djuphål där pumpen kunde stå
Vi har också lagt om dräneringsrören från takrännorna så att vattnet fyller på dammen. Och provat - det funkar!
Inatt har det regnat som en dusch igen, så vi får nog göra om manövern. Jag och Frida springer upp och ner och matar föräldralös nymfbebis, så man är mer än mör. Men förhoppningsvis ska vi ändå orka fortsätta i maklig takt idag.
Här ser man förutom diket också en av de färdiga kanterna.
